Innehållsförteckning
Svensk travsport är en av Sveriges mest populära och folkkära sporter, djupt rotad i den svenska landsbygden och en viktig motor för både landsbygdsutveckling och den nationella spelmarknaden. Med rötter som sträcker sig tillbaka till mitten av 1800-talet har sporten utvecklats från lokala tävlingar på frusna sjöar till en högprofessionell industri med miljardomsättning och världsledande avel. Varje år arrangeras tusentals lopp på landets 33 permanenta travbanor, där Elitloppet på Solvalla står som den absoluta höjdpunkten och lockar besökare från hela världen. Denna artikel ger en fullständig genomgång av hur sporten är organiserad genom Svensk Travsport (ST), spelets betydelse för finansieringen, de största stjärnhästarna och kuskarna, samt hur du som intresserad kan närma dig denna spännande värld av kraft och snabbhet.

Organisationen bakom framgången
Svensk travsport styrs centralt av huvudorganisationen Svensk Travsport (ST), som fungerar som sportens samlande organ och beslutsfattare. Deras uppdrag är att främja och utveckla travsporten i hela landet, vilket innefattar allt från att sätta tävlingsreglementen till att hantera avelsfrågor och registerföra alla svenska varm- och kallblodstravare. ST ägs i sin tur av de lokala travsällskapen och basorganisationerna, vilket skapar en demokratisk struktur där sportens gräsrotsnivå har inflytande på de strategiska besluten. Denna struktur har varit avgörande för att behålla travbanor spridda över hela Sverige, från Jägersro i söder till Boden i norr, vilket gör sporten tillgänglig för en bred publik oavsett geografisk placering.
- Svensk Travsport (ST): Huvudorganisationen för all travsport i Sverige.
- Travsällskap: De lokala föreningarna som äger och driver landets travbanor.
- Licenssystem: ST utfärdar licenser för tränare, kuskar och funktionärer för att garantera säkerhet och professionalism.
- Antidopningsarbete: Sverige anses ha ett av världens striktaste reglementen för att säkerställa djurvälfärd och rättvisa tävlingar.
Svensk Travsport (ST): Huvudorganisationen för all travsport i Sverige.
Travsällskap: De lokala föreningarna som äger och driver landets travbanor.
Licenssystem: ST utfärdar licenser för tränare, kuskar och funktionärer för att garantera säkerhet och professionalism.
Antidopningsarbete: Sverige anses ha ett av världens striktaste reglementen för att säkerställa djurvälfärd och rättvisa tävlingar.
| Organ | Huvudansvar |
| Svensk Travsport | Reglemente, avel och övergripande strategi |
| Lokala banor | Arrangemang av tävlingsdagar och banunderhåll |
| Svensk Trav AB | Kommersiella rättigheter och marknadsföring |
| Basorganisationer | Representerar tränare, kuskar och hästägare |
Banornas roll i samhället
Varje travbana fungerar som ett lokalt nav för hästnäringen. Här finns ofta professionella träningsanläggningar, veterinärkliniker och skolor för blivande kuskar, vilket skapar arbetstillfällen och håller landsbygden levande.
Travhästarnas värld – Varmblod och Kallblod
Inom svensk travsport tävlar man i två huvudkategorier: varmblodiga och kallblodiga travare. Varmbloden är den internationellt mest spridda typen, kända för sin snabbhet och eleganta exteriör, och det är dessa som tävlar i de allra största loppen som Elitloppet och Åby World Grand Prix. De kallblodiga travarna är en unik nordisk kulturskatt med ursprung i den gamla lanthästen. Dessa hästar är mer robusta och har en otrolig styrka och uthållighet, vilket gör deras lopp till en fascinerande uppvisning i kraft. Sverige har tillsammans med Norge ett världsledande avelsarbete för kallblod, där hästar som Järvsöfaks har blivit legendariska ikoner långt utanför travets kretsar.
- Varmblodstravare: Snabbare, ofta med amerikanskt eller franskt påbrå.
- Kallblodstravare: Robustare, en nordeuropeisk ras med stor betydelse för kulturarvet.
- Avelsvärdering: Stränga krav på hingstar för att få verka i aveln och förbättra rasernas prestationer.
- Djurvälfärd: Stort fokus på hästens hälsa under hela karriären och tiden som pensionär.
Varmblodstravare: Snabbare, ofta med amerikanskt eller franskt påbrå.
Kallblodstravare: Robustare, en nordeuropeisk ras med stor betydelse för kulturarvet.
Avelsvärdering: Stränga krav på hingstar för att få verka i aveln och förbättra rasernas prestationer.
Djurvälfärd: Stort fokus på hästens hälsa under hela karriären och tiden som pensionär.
| Hästtyp | Snitthastighet (km/h) | Typiska kännetecken |
| Varmblod | 45–50 km/h | Långbenta, atletiska, tävlingsinriktade |
| Kallblod | 35–42 km/h | Kraftiga, ofta mer behårade, uthålliga |
Den svenska avelns rykte
Svenskuppfödda travhästar är eftertraktade globalt tack vare ett noggrant urval och höga hälsostandarder. Svensk travsport har genom åren exporterat mängder av hästar till bland annat Frankrike och USA.

Spelmarknaden och finansieringen av sporten
Svensk travsport är nästintill unik i världen genom sin nära koppling till spelbolaget ATG (Aktiebolaget Trav och Galopp). ATG ägs av trav- och galoppsporten gemensamt, vilket innebär att överskottet från spel på hästar går direkt tillbaka till sporten för att finansiera prispengar, banor och ungdomsverksamhet. Detta kretslopp är fundamentalt för sportens överlevnad och har gjort det möjligt för Sverige att hålla en internationellt sett mycket hög nivå på sina prispengar även i vardagsloppen. Spelformer som V75 har blivit en del av den svenska folksjälen, där miljontals svenskar varje lördag hoppas på att pricka sju rätt och bli miljonärer.
- ATG: Spelbolaget som ägs av sporten och garanterar dess finansiering.
- V75: Sveriges största och mest populära spelform på trav, startad 1993.
- Prisbidrag: En stor del av spelomsättningen går till hästägare genom prispengar i loppen.
- Spelansvar: Sporten och ATG arbetar aktivt med att motverka spelberoende genom strikta kontroller.
ATG: Spelbolaget som ägs av sporten och garanterar dess finansiering.
V75: Sveriges största och mest populära spelform på trav, startad 1993.
Prisbidrag: En stor del av spelomsättningen går till hästägare genom prispengar i loppen.
Spelansvar: Sporten och ATG arbetar aktivt med att motverka spelberoende genom strikta kontroller.
| Spelform | Antal lopp | Krav för vinst |
| V75 | 7 | 5, 6 eller 7 rätt |
| V86 | 8 | 6, 7 eller 8 rätt |
| Dagens Dubbel | 2 | Vinnare i båda loppen |
| Vinnare | 1 | Hästen måste vinna loppet |
Spelarnas betydelse
Utan spelarna skulle svensk travsport inte kunna existera i sin nuvarande form. Det är engagemanget från den lilla spelaren till proffsen som bygger de prispotter som lockar de bästa hästarna till start.
De stora profilerna – Kuskar och tränare
Bakom varje framgångsrik travhäst står ett team av tränare, skötare och kuskar. I Sverige har vi några av världens mest framgångsrika yrkesmän inom gebitet. Kuskar som Örjan Kihlström, Björn Goop och Erik Adielsson är inte bara stjärnor på hemmaplan utan vinner regelbundet stora lopp i Europa och Nordamerika. Tränaryrket kräver en enorm disciplin och känsla för djuren, där man balanserar foder, träning och psykiskt välbefinnande för att hästen ska prestera på topp när det gäller. Den svenska tränarkåren är känd för sin professionalism och har varit stilbildande för hur man tränar hästar för långsiktig hållbarhet.
- Björn Goop: En av de mest framgångsrika kuskarna genom tiderna, med segrar i Prix d’Amérique.
- Örjan Kihlström: Känd som ”gubben i lådan” för sin förmåga att vinna de största loppen med iskyla.
- Daniel Redén: En av landets ledande tränare med en imponerande rad stjärnhästar i sitt stall.
- Hästskötarna: De som gör det dagliga jobbet och bygger den nära relationen med hästarna.
Björn Goop: En av de mest framgångsrika kuskarna genom tiderna, med segrar i Prix d’Amérique.
Örjan Kihlström: Känd som ”gubben i lådan” för sin förmåga att vinna de största loppen med iskyla.
Daniel Redén: En av landets ledande tränare med en imponerande rad stjärnhästar i sitt stall.
Hästskötarna: De som gör det dagliga jobbet och bygger den nära relationen med hästarna.
| Namn | Roll | Främsta merit (exempel) |
| Stig H Johansson | Legend (Tränare/Kusk) | Över 6 000 segrar som kusk |
| Timo Nurmos | Tränare | Tränat legender som Readly Express |
| Sandra Eriksson | Kusk/Tränare | Framgångsrik profil i norra Sverige |
| Erik Adielsson | Kusk | Mångårig toppkusk på Solvalla |
Utbildning till proffs
Att bli professionell inom trav kräver år av lärlingskap. Många börjar på Wången, travsportens riksanläggning för utbildning, där man får lära sig allt från anatomi till körteknik.

Tävlingskalendern och de stora loppen
Svensk travsport bedrivs året runt, vilket gör den unik jämfört med många andra utomhussporter. Höjdpunkten är utan tvekan sista helgen i maj då Elitloppet avgörs på Solvalla. Det är en folkfest som lockar över 50 000 åskådare och där världens snabbaste hästar bjuds in för att göra upp över 1 609 meter. Andra stora höjdpunkter inkluderar Svenskt Travderby för fyraåriga hästar på Jägersro, Åby World Grand Prix med en av världens största prissummor, samt de spännande loppen under midnattssolen i Skellefteå och Boden. Varje vecka arrangeras dessutom V75-omgångar på olika banor runt om i landet, vilket ger sporten en nationell närvaro året om.
- Elitloppet (Solvalla): Världens mest prestigefyllda sprinterlopp för äldre hästar.
- Svenskt Travkriterium: Det största loppet för treåriga varmblod.
- Svenskt Travderby: Klassikern för fyraåringar på Jägersro i Malmö.
- Sundsvall Open Trot: Norrlands största lopp som lockar internationell elit till Bergsåker.
Elitloppet (Solvalla): Världens mest prestigefyllda sprinterlopp för äldre hästar.
Svenskt Travkriterium: Det största loppet för treåriga varmblod.
Svenskt Travderby: Klassikern för fyraåringar på Jägersro i Malmö.
Sundsvall Open Trot: Norrlands största lopp som lockar internationell elit till Bergsåker.
| Månad | Lopp | Bana |
| Maj | Elitloppet | Solvalla (Stockholm) |
| Juli | Stochampionatet | Axevalla (Skara) |
| Augusti | Åby World Grand Prix | Åby (Mölndal) |
| September | Svenskt Travderby | Jägersro (Malmö) |
Banvariationer
De svenska banorna skiljer sig åt i utformning. Åby är känd för sitt ”open stretch” där hästar kan spurta på innerspår över upploppet, medan banor som Tingsryd är en milebana (1 609 meter) vilket möjliggör extremt höga farter.
Djurvälfärd och hästhållning i fokus
Inom svensk travsport sätts hästens välbefinnande alltid i första rummet. Det finns strikta regler för hur hästar får tränas, transporteras och tävlas. Under en tävlingsdag genomgår hästarna veterinärbesiktningar både före och efter loppen för att säkerställa att de är i skick att prestera. Sverige har även varit ledande i att införa restriktioner för användandet av körspö, där reglerna i Sverige är bland de hårdaste i världen för att skydda hästen. Sportens framtid är helt beroende av att allmänheten har förtroende för hur djuren behandlas, vilket har lett till en ökad transparens kring träningsmetoder och hästarnas liv efter tävlingskarriären.
- Veterinärkontroller: Obligatoriska kontroller vid varje tävlingstillfälle.
- Körspöregler: Mycket strikta regler för att förhindra felaktig användning.
- Hästpass: Alla travare har digitala pass som följer dem genom hela livet.
- Pension: Många travhästar får en andra karriär som ridhästar eller avelsdjur efter tävlingstiden.
Veterinärkontroller: Obligatoriska kontroller vid varje tävlingstillfälle.
Körspöregler: Mycket strikta regler för att förhindra felaktig användning.
Hästpass: Alla travare har digitala pass som följer dem genom hela livet.
Pension: Många travhästar får en andra karriär som ridhästar eller avelsdjur efter tävlingstiden.
| Område | Svensk standard | Internationell jämförelse |
| Dopningskontroll | Mycket hög frekvens | Världsledande |
| Användning av spö | Endast för korrigering | Bland de mest restriktiva |
| Tränarutbildning | Obligatorisk licens | Högsta kravställning |
Forskning och utveckling
Svensk Travsport finansierar löpande forskning om hästens hälsa och biomekanik. Genom samarbeten med bland annat SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) utvecklas nya metoder för att förebygga skador och förbättra hästarnas miljö.

Ungdomsverksamhet och framtidens stjärnor
För att säkra sportens återväxt satsar Svensk travsport stort på ungdomsverksamhet genom travskolor runt om i landet. Här får barn och ungdomar lära sig grunderna i hästkunskap och körning, ofta med hjälp av ponnytrav. Ponnytravet har egna tävlingsdagar och är en plantskola för framtida kuskar och tränare. Många av dagens toppkuskar började sin bana i en ponnyvagn, vilket har gett dem en ovärderlig känsla för hästens beteende och tävlingens psykologi redan från tidig ålder. Travskolorna fungerar också som en viktig social mötesplats och introducerar människor utan hästbakgrund till sporten.
- Travskolor: Finns på de flesta av landets 33 banor.
- Ponnytrav: Tävlingar med små ponnyer uppdelade i kategorier efter storlek.
- Utbildningsstegar: Från knattegrupper till avancerade tävlingskurser.
- Lärlingslopp: Speciella tävlingar för unga kuskar som ännu inte blivit proffs.
Travskolor: Finns på de flesta av landets 33 banor.
Ponnytrav: Tävlingar med små ponnyer uppdelade i kategorier efter storlek.
Utbildningsstegar: Från knattegrupper till avancerade tävlingskurser.
Lärlingslopp: Speciella tävlingar för unga kuskar som ännu inte blivit proffs.
| Aktivitet | Målgrupp | Syfte |
| Knattekurs | 4–7 år | Bekanta sig med hästar |
| Ponnylicens | 8–25 år | Kunna tävla i ponnytrav |
| Wången | Gymnasieelever | Yrkesutbildning inom häst |
| Breddlopp | Amatörer | Möjlighet att tävla på enklare nivå |
Travet som intresse för livet
Många som börjar i travskolan blir kvar i sporten som hästägare, funktionärer eller hängivna supportrar. Det skapar en stabil bas för sportens långsiktiga överlevnad.
Teknikens intåg i travsporten
Travsporten har genomgått en teknisk revolution under de senaste decennierna. Idag används avancerad utrustning som pulsmätare, GPS-trackers och höghastighetskameror för att analysera hästarnas prestationer. I TV-sändningarna kan tittarna numera se hästarnas puls och hastighet i realtid, vilket ger en djupare förståelse för loppets dynamik. Även inom utrustning har det skett stora framsteg; moderna sulkyer (vagnar) är tillverkade i kolfiber för minimal vikt och luftmotstånd, vilket har bidragit till att tiderna i loppen ständigt förbättras. Digitaliseringen har också förändrat hur vi spelar och följer sporten, där streamingtjänster gör det möjligt att se lopp från hela världen dygnet runt.
- Kolfibersulkyer: Ger mindre rullmotstånd och högre fart.
- Digital tidtagning: Exakt mätning av varje hästs prestation ner till tusendelar.
- Analysverktyg: Tränare använder data för att optimera hästarnas formkurvor.
- Interaktiva sändningar: Grafik som visar positioner och krafter kvar i hästen.
Kolfibersulkyer: Ger mindre rullmotstånd och högre fart.
Digital tidtagning: Exakt mätning av varje hästs prestation ner till tusendelar.
Analysverktyg: Tränare använder data för att optimera hästarnas formkurvor.
Interaktiva sändningar: Grafik som visar positioner och krafter kvar i hästen.
| Teknik | Användningsområde | Nytta |
| GPS | Realtidspositionering | Tydligare TV-sändningar |
| Mjölksyramätning | Träningsanalys | Förebygger överträning |
| Barfotainformation | Spelinformation | Viktigt för spelarnas analys |
| Digitalt arkiv | Videorepris | Granskning av domslut |
Barfota eller skor?
En av de viktigaste tekniska detaljerna inför ett lopp är om hästen ska gå med skor eller barfota. Att springa barfota ger ofta en extra växel men kräver optimala banförhållanden och hovkvalitet. Denna information är numera obligatorisk att rapportera in före lopp för att skydda spelarna.
Amatörsportens betydelse och bredd
Trots att de stora rubrikerna ofta handlar om proffsen, är svensk travsport djupt beroende av tusentals amatörer. Amatörtränare och amatörkuskar utgör majoriteten av licensinnehavarna i Sverige och är de som ser till att startlistorna fylls även på de mindre tävlingsdagarna. För många är travet en livsstil där man har en eller två hästar hemma på gården och tränar dem vid sidan av sitt ordinarie arbete. Denna bredd är unik för Sverige och skapar ett brett folkligt stöd för sporten. Det finns speciella lopp enbart för amatörkuskar, vilket ger dem möjlighet att tävla på sina egna villkor och vinna prestigefyllda titlar.
- B-licens: Licens för amatörtränare som tränar egna hästar.
- Amatörklubbar: Lokala föreningar som stöttar amatörernas intressen.
- Kulturbärare: Amatörerna håller gamla traditioner och mindre banor vid liv.
- Framgångshistorier: Det händer regelbundet att små amatörtränade hästar slår de stora proffsstallen.
B-licens: Licens för amatörtränare som tränar egna hästar.
Amatörklubbar: Lokala föreningar som stöttar amatörernas intressen.
Kulturbärare: Amatörerna håller gamla traditioner och mindre banor vid liv.
Framgångshistorier: Det händer regelbundet att små amatörtränade hästar slår de stora proffsstallen.
| Licenstyp | Behörighet | Antal i Sverige (ca) |
| A-licens | Professionell tränare | 400 |
| B-licens | Amatörtränare | 3 500 |
| K-licens | Körlicens (anställd) | 800 |
| F-licens | Körlicens (amatör) | 1 200 |
Hästägandet som gemenskap
Många väljer att äga häst i andelar. Genom konsortier kan man dela på kostnaden och spänningen med 10, 20 eller hundratals andra delägare, vilket gör sporten tillgänglig för alla oavsett plånbok.
Sammanfattning av Svensk travsport
Svensk travsport står idag starkare än någonsin som en kombination av spännande underhållning, en miljardindustri och en viktig kulturbärare. Genom den unika modellen med ATG som finansiär och en demokratisk organisation genom Svensk Travsport har Sverige lyckats bygga en sport som är världsledande både på tävlingsbanan och inom aveln. Den djupa förankringen hos både proffs och amatörer, tillsammans med ett kompromisslöst fokus på djurvälfärd, gör att framtiden ser ljus ut för sporten. Oavsett om du är en hängiven spelare, en blivande hästägare eller bara njuter av spänningen i ett lopp, erbjuder travet en gemenskap och en naturupplevelse utöver det vanliga.
- Sporten för alla: Från barn i travskolan till pensionärer på läktaren.
- Global ledare: Sverige är ett av världens tre största travländer.
- Hållbarhet: Stort fokus på miljö och socialt ansvarstagande.
- Spänning: Varje vecka året runt erbjuds tävlingar i världsklass.
Sporten för alla: Från barn i travskolan till pensionärer på läktaren.
Global ledare: Sverige är ett av världens tre största travländer.
Hållbarhet: Stort fokus på miljö och socialt ansvarstagande.
Spänning: Varje vecka året runt erbjuds tävlingar i världsklass.
| Faktor | Betydelse för svensk travsport |
| Tradition | Skapar stabilitet och igenkänning |
| Innovation | Driver sporten framåt tekniskt |
| Välgörenhet | Bidrar till forskning och hästvälfärd |
| Ekonomi | Skapar jobb på landsbygden |
Vanliga frågor om svensk travsport
Hur blir man travtränare i Sverige?
För att bli proffstränare krävs en gedigen utbildning och praktik, samt att man genomgår Svensk Travsports proffstränarkurs på Wången.
Vilken är Sveriges största travbana?
Solvalla i Stockholm räknas som landets huvudbana och är den största sett till antal tävlingsdagar och stora evenemang.
Vad kostar det att äga en travhäst?
Kostnaden varierar stort, men en häst i proffsträning kostar ofta mellan 12 000 och 18 000 kronor i månaden inklusive allt.
Hur fungerar V75-spelet?
Du ska pricka vinnaren i sju förutbestämda lopp. Utdelning ges på sju, sex och fem rätta markeringar.
Är det lagligt att använda spö i svenska travlopp?
Ja, men reglerna är extremt strikta. Spöet får endast användas för lätta korrigeringar och aldrig för att driva hästen på ett smärtsamt sätt.
Vilken häst är den snabbaste i Sveriges historia?
Rekorden slås ofta, men hästar som Victory Tilly och Don Fanucci Zet tillhör de snabbaste varmbloden som sprungit på svenska banor.
Kan jag besöka en travbana gratis?
Många vardagstävlingar har fri entré, medan större dagar som Elitloppet kräver förköpta biljetter.
Vad gör Svensk Travsport för hästarnas säkerhet?
De genomför dopningsprov, veterinärkontroller och sätter regler för banunderlag och utrustning för att minimera skaderisker.
Hur många travbanor finns det i Sverige?
Det finns trettiotre permanenta travbanor spridda från Malmö i söder till Boden i norr.
Vad är skillnaden mellan trav och galopp?
I trav ska hästen springa i gångarten trav med en kusk i en sulky bakom. I galopp springer hästarna i full galopp med en ryttare på ryggen.





