Svensk travsport – guide till banor, hästar och storlopp

Travsport är en av Sveriges mest folkkära sporter, med rötter i 1800-talet och en verksamhet som når hela landet – från Malmö i söder till Boden i norr.

Här går vi igenom hur sporten är organiserad, skillnaden mellan varmblod och kallblod, de stora loppen och hur spelet finansierar verksamheten.

Organisationen

All travsport i Sverige organiseras av Svensk Travsport (ST), som ansvarar för tävlingsreglementet, licenser och avelsfrågor samt registrerar alla svenska varm- och kallblodstravare.

ST ägs i sin tur av de lokala travsällskapen och av basorganisationerna som företräder tränare, kuskar och hästägare. Det ger sporten en föreningsdemokratisk struktur där verksamheten på banorna har inflytande över besluten.

Sporten finansieras till stor del genom spel via ATG, som ägs gemensamt av trav- och galoppsporten. Överskottet går tillbaka till sporten i form av prispengar, banunderhåll och ungdomsverksamhet.

Travbanorna

Det finns 33 travbanor i Sverige, spridda över hela landet. Jägersro i Malmö invigdes 1907 och är landets äldsta travbana; Boden är den nordligaste.

De flesta banor är 1 000-metersbanor. Därutöver finns fem banor på 800 meter, en på 1 004 meter och en milebana på 1 609 meter i Tingsryd – den enda i sitt slag i Sverige.

Upploppens längd varierar kraftigt, från cirka 105 meter till 227 meter, vilket påverkar loppens karaktär. Vissa banor har open stretch, ett extra innerspår på upploppet som gör att hästar bakom ledaren kan utmana invändigt i stället för att bli instängda.

Utöver de permanenta banorna arrangeras bygdetrav på mindre banor och ibland på sjöisar, vilket knyter an till sportens ursprung.

Varmblod och kallblod

I svensk travsport tävlar två raser.

Varmblodstravaren är den internationellt spridda typen, ofta med amerikanskt eller franskt påbrå. Det är dessa hästar som tävlar i de största loppen som Elitloppet.

Kallblodstravaren, den nordsvenska travhästen, är en nordisk ras med ursprung i den gamla lanthästen. Kallbloden är kraftigare och kända för sin styrka och uthållighet. Sverige och Norge har tillsammans ett världsledande avelsarbete för rasen, och hästar som Järvsöfaks har blivit folkkära långt utanför travkretsar.

Svensk avel håller hög internationell standard, med strikta krav i avelsvärderingen, och svenskfödda hästar tävlar framgångsrikt i både Frankrike och USA.

De stora loppen

Travsport bedrivs året runt i Sverige, men vissa dagar sticker ut.

Elitloppet på Solvalla är sportens kronjuvel. Loppet har körts sedan 1952, avgörs sista söndagen i maj och körs över 1 609 meter med försök och final samma dag. Hästar bjuds in från hela världen. Det snabbaste vinnartiden i en final är 1.08,0, satt av franska Horsy Dream 2024. Publikrekordet på Solvalla är 36 640 åskådare från 1995.

Svenskt Travderby på Jägersro är det största nationella loppet. Det körs första söndagen i september över 2 640 meter och är öppet enbart för fyraåriga svenskfödda varmblod – en häst kan alltså bara delta en enda gång. Loppet har körts sedan 1928 och permanent på Jägersro sedan 1966. Vinnaren får förutom prispengarna en gul kavaj.

För de yngre hästarna finns Svenskt Trav-Kriterium på Solvalla för treåringar och Svensk Uppfödningslöpning på Jägersro för tvååringar. Ston har egna klassiker som Svenskt Trav-Oaks, Derbystoet och Stochampionatet på Axevalla.

Kallbloden har sin egen Kallblodsklassiker, med Svenskt Kallblodskriterium på Dannero och Svenskt Kallblodsderby i Östersund.

Spelet och finansieringen

Den svenska modellen, där spelbolaget ägs av sporten själv, är ovanlig internationellt. Den innebär att spelöverskottet går tillbaka till verksamheten i stället för till externa ägare.

Sedan hösten 2025 heter ATG:s stora lördagsspel V85 och har ersatt V75, som funnits sedan 1993. V85 omfattar åtta lopp med vinst på 8, 7, 6 eller 5 rätt. Onsdagarnas motsvarighet heter V86.

Utöver dessa finns enklare spelformer som Dagens Dubbel och Vinnare, där man spelar på ett enskilt lopp.

En stor del av spelomsättningen går tillbaka till hästägarna genom prispengar, vilket gör att Sverige håller en internationellt sett hög nivå även i vardagsloppen.

Kuskar och tränare

Sverige har flera av världens mest framgångsrika kuskar. Örjan Kihlström, Björn Goop och Erik Adielsson vinner regelbundet storlopp både i Sverige och utomlands.

Bland tränarna hör Daniel Redén och Timo Nurmos till de mest framgångsrika under senare år. Historiens mest framgångsrika kusk är Stig H. Johansson, som bland annat har rekordet med sex segrar i Elitloppet.

Att bli professionell kräver flera års lärlingskap. Sportens riksanläggning för utbildning är Wången, där man läser allt från hästens anatomi till körteknik.

Djurvälfärd

Hästens välbefinnande är centralt, och Sverige har bland de striktaste reglementena i världen.

Hästarna genomgår veterinärbesiktningar i samband med tävling, och det finns omfattande dopningskontroller. Reglerna för användning av körspö hör till de mest restriktiva internationellt.

Inför varje lopp måste också barfotainformation rapporteras – alltså om hästen tävlar med eller utan skor – vilket både är en välfärdsfråga och information till publiken.

Svensk Travsport finansierar löpande forskning om hästens hälsa, bland annat i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet.

Amatörer och ungdomsverksamhet

En stor del av sporten bärs upp av amatörer. Många har en eller två hästar hemma på gården och tränar dem vid sidan av sitt ordinarie arbete. Det finns särskilda lopp för amatörkuskar.

För återväxten finns travskolor på de flesta banor, där barn och ungdomar lär sig hästkunskap och körning. Ponnytravet har egna tävlingsdagar och fungerar som plantskola – många av dagens toppkuskar började där.

Många väljer också att äga häst i andelar genom konsortier, vilket gör det möjligt att dela både kostnad och spänning med andra.

Trav och galopp – vad är skillnaden?

I trav måste hästen hålla gångarten trav genom hela loppet. Bryter den mot gångarten – galopperar – riskerar den att bli diskvalificerad. Kusken sitter i en sulky bakom hästen. Det finns även monté, där hästen travar med ryttare i sadeln.

I galopp finns inget krav på gångart; hästen springer i full galopp med en jockey på ryggen. Galoppsporten organiseras av Svensk Galopp och har tre permanenta banor i Sverige.

Ansvarsfullt spelande

Spel på trav ska vara underhållning. Hos ATG kan du sätta insättnings- och tidsgränser, och det finns verktyg för självtest.

Behöver du ta en paus kan du stänga av dig från allt licensierat spel i Sverige via Spelpaus.se. Åldersgränsen är 18 år.

Vanliga frågor och svar

Hur många travbanor finns det i Sverige?
33 permanenta travbanor, från Jägersro i söder till Boden i norr.

Vilken är Sveriges största travbana?
Solvalla i Stockholm räknas som nationalarena och är hemvist för Elitloppet.

Vilket är Sveriges största lopp?
Elitloppet på Solvalla internationellt sett, och Svenskt Travderby på Jägersro som största nationella lopp.

Hur fungerar V85?
Du ska hitta vinnaren i åtta lopp. Utdelning sker vid 8, 7, 6 och 5 rätt. V85 ersatte V75 i oktober 2025.

Vad är skillnaden mellan trav och galopp?
I trav måste hästen hålla travgången och kusken sitter i en sulky. I galopp springer hästen fritt med en ryttare på ryggen.

Vad är skillnaden mellan varmblod och kallblod?
Varmblodstravaren är snabbare och internationellt spridd, medan kallblodstravaren är en kraftigare nordisk ras.

Kan man besöka en travbana gratis?
Många vardagstävlingar har fri eller låg entré, medan större dagar som Elitloppet kräver biljett.

Vad gör Svensk Travsport för hästarnas säkerhet?
Veterinärkontroller, dopningsprov, regler för utrustning och banunderlag samt forskning om hästhälsa.

Den här artikeln är enbart informativ och beskriver svensk travsport. Den är inte en uppmaning till spel och innehåller inga spelråd. Spel om pengar ska vara underhållning, och åldersgränsen i Sverige är 18 år. Vill du pausa ditt spelande kan du stänga av dig via Spelpaus.se. Behöver du eller någon närstående stöd finns Stödlinjen på 020-81 91 00. Spelmarknaden regleras av Spelinspektionen.